Metoder för tätning av ventilationskanaler

Metoder för tätning av ventilationskanaler

 

Bebo gjorde 2014 en genomgång av de metoder som finns tillgängliga på marknaden. Genomgången kan läsas i den utredning som gjordes här. För att göra det enkelt för våra kunder att förstå de alternativ som finns på marknaden och hur de skiljer sig åt gör vi nu en liknande genomgång här, med lite ytterligare information som vi tror kan vara matnyttig.

Precis som i BEBO-undersökningen är det främst aktuellt med kanaltätning i de stående kanalerna. Horisontella kanaler är oftare lättåtkomliga och kan bytas vid behov. Tätning från utsidan går också att göra då nöden kräver.

Vi fokuserar här på tätning av stående kanaler inifrån.

 

Metoder

 

Keramiskt bruk/Glidgjutning


Bild: Nordisk Brasvärme

Glidgjutning innebär att man gjuter ett nytt inre ytskikt i ventilationskanalen. Det normala sättet att gjuta ytskiktet är med så kallad glidgjutning. En dragkudde vinschas genom kanalen nerifrån och upp, samtidigt som en tätningsmassa hälls ned från toppen av kanalen. Dragkudden fördelar massan mot kanalens väggar, och mer massa tillsätts för att hålla en jämn mängd genom hela kanalen.

Ytskiktet som bildas av den keramiska tätningsmassan fyller ut hål och ojämnheter och skapar en tät kanal. Resultatet blir en ny slät kanalyta.

Fördelar

  • Ger vid rätt förutsättningar ett resultat som klarar täthetsklass A-B.
  • Den nu släta kanalväggen ger bättre flöden
  • Brandsäkerheten ökas då eventuell rök och brandgas inte kan spridas genom kanalerna
  • Minimal minskning av kanalarean

Nackdelar

  • Tungt och ofta krångligt arbete. Metoden kan få problem om stenar förskjutits etc. Verktyg finns för att lösa detta, men försvårar entreprenaden.
  • Täthetsklassen blir maximalt B
  • Massan blir väldigt stel och kan spricka om huset rör sig över tiden
  • Fungerar enbart på murade kanaler
  • Klarar inte skarpa kurvor
  • Smutsig applicering

Pris: $$

 

Metallrör

Flexibla böjliga metallrör dras in i stående ventilationskanaler. Metoden är vanlig då den är välkänd i ventilationsbranschen. Förutsättningarna för att man ska kunna använda metoden är att det finns tillräckligt med plats i kanalen och att åtkomsten är tillräckligt enkel. För att förbättra installationen kan man också isolera mellan den ursprungliga kanalen och röret. Oavsett kanalens tidigare skick garanteras tätheten i den nya kanalen. Eftersom det nya röret måste få plats inuti kanalen blir tvärsnittsarean blir alltid mindre när metallröret installeras. Som kompensation för det krävs högre luftflöden.

Fördelar

  • God täthetsklass, B eller C
  • Snabba installationer, oftast klart på en dag
  • Finns olika materialalternativ beroende på behov, korrosionsskydd mm

Nackdelar

  • Minskad tvärsnittsarea i kanalen
  • Räfflade ytor ger friktionstryckfall som kan leda till ökad belastning på fläkten
  • Kan vara svåra att installera, speciellt anslutningar kan krångla vid svår åtkomst och smala kanaler
  • Viss risk för ljudbildning pga ökade strömningshastigheter

Pris:$

 

Härdade hårda kompositrör

Kompositrör är en typ av insatsrör av kompositmaterial. Metoden innebär att ett mjukt rör vinschas eller dras in i kanalen. Röret blåses sedan upp med lufttryck för att pressas mot väggarna. För att röret sedan ska bli stationärt härdas det med ånga. Kompositrör passar bra till alla typer av ventilationssystem och kan anpassas efter både rektangulära och cirkulära kanaler, så länge kanalerna är raka. Rören kan installeras utan att minska den befintliga kanalens tvärsnitt nämnvärt. På den svenska marknaden för kompositrör för ventilation finns idag två produkter, VentiFlex och FitFire..

Fördelar

  • Uppnår täthetsklass D
  • Arbetet kan normalt utföras på en dag, härdning på 2-4 timmar
  • Minimal minskning av kanalarea

Nackdelar

  • Klarar inte skarpa kurvor, och inte flera skarpa kurvor på samma kanal
  • Kräver håltagning om kurvor ska navigeras
  • Kan vara svårt att ansluta vid förgreningar

Pris: $$ till $$$ beroende på utförande. 

 

Foderslang


Bild: Hydab

Foderslang är en äldre metod som används främst för murade kanaler. Foderslangen dras in i kanalen, ena änden försluts sedan och foderslangen blåses upp som en ballong. Den trycker då mot kanalens yta och man får en tätning som inte minskar kanalens tvärsnittsarea nämnvärt. På marknaden idag finns en produkt för denna metod, Alfo Kanaltätning.

Fördelar

  • Täthetsklass B-C
  • Tvärsnittsarea minskar minimalt

Nackdelar

  • Kan inte användas i frånluftskanaler med dragfläktar och tryckfläktar, då det riskerar att medföra kollaps (fungerar dock vid självdrag)
  • Även i självdragssystem och frånluftssystem med tryckfläktar finns risk för att slangen kollapsar.
  • Kanalen måste öppnas upp när det ska göras böjar över 45º

Pris: $$

Linerventmetoden – flexibelt kompositfoder

Linerventmetoden använder ett foder av kevlar som mättas med en brandsäker polymer. Fodret blir som en flexibel gummiduk när det härdat. För att få in fodret i kanalen används den så kallade strumpmetoden. Det innebär att fodret vrängs in i kanalen med hjälp av tryckluft. Fodret får härda uppblåst under övertryck och bildar sedan ett lufttätt skikt.

Fördelar

  • Uppnår täthetsklass D
  • Klarar obegränsat med böjar och T-kors
  • Klarar stora dimensionsförändringar
  • Ingen håltagning
  • Minimal minskning av kanalarea
  • Kan användas för alla kanaltyper och material

Nackdelar

  • Materialet får oftast härda över natten, vilket innebär att åtkomst till lägenheter behövs två dygn

Pris: $$-$$$ beroende på mängd och utförande

 

 

Kontakta oss om du har frågor eller vill ha mer information!